När Johan kom hem åkte vi direkt till sjukhuset för att min släting mådde så pass dåligt så jag satt och höll hennes hand tills hon somnade för jag förstod att det var tryggheten hon behövde. Kändes bättre att åka hem efter ha träffat henne och efter att ha sett henne somna. Hoppas hon blir någolunda bättre i morgon! Nu ska jag försöka sova. Det vore så skönt om all skit från den senaste tiden bara vore en mardröm.